Planering och genomförande av undervisningen

Äntligen höstlov och en stund att kunna andas ut – lite grann i alla fall.  Så känner väl även mina kollegor, men samtidigt som vi är lediga utnyttjar jag tiden att samla tankarna kring min undervisning dvs planeringen och genomförande av undervisningen.

“Läslovets” (höstlovets) lektyr som vi fick av skolledningen hette i mitt fall Skolinspektionens och Skolverkets allmänna råd om “Bedömning och betygsättning i gymnasieskolan”, “Framgång i undervisningen”  samt “Planering och genomförande av undervisningen”.  Vår läsning inom pedagogiskt utveckling var att läsa och reflektera kring hur vi behöver arbeta vidare med för att utveckla verksamheten och hur jag vill göra det på kort/lång sikt. Mycket i lektyren kändes välbekant men samtidigt bra att repetera och uppdatera med nya forskningsresultat.

Skolinspektionen skriver bl.a. i “Framgångsrik undervisning” hur framgångsrika lärare kan påverka elevernas resultat i positiv riktning när de besitter en kombination av flera kompetenser och förmågor.  Med en röd tråd och ett sammanhang i undervisningen visar eleven vilka mål man arbetar emot och vilka ansträngningar som behövs för att nå dessa mål. (Skolinspektionen . S. 7)

Enligt skolförordningen ska eleverna genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. (Planering och genomförande av undervisningen, s 11, Skolverket 2011)

Fortsättningsvis kan jag läsa att lärare bör välja arbetssätt för att följa och stödja eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen (Skolverket S. 12).

Samtidigt som jag läste “min läxa” började jag planera mina kommande lektioner i kursen “Pedagogiskt ledarskap” som elever i samhällsprogrammet/ Beteendevetenskap läser.  Det finns faktiskt en direkt koppling (eller som Skolverket skriver; en röd tråd och ett sammanhang i undervisningen) till mina egna lektioner i Pedagogiskt ledarskap; nämligen hur jag reflekterar och hur jag på kort/lång sikt kommer att utveckla min egen undervisning. Samtidigt är det precis detta som mina elever ska använda sig av när de börjar planera sin första egna lektion. Under de senaste veckorna har de lärt sig en rad olika teorier och begrepp kring ledarskap bl. a. om Blooms taxonomi och Gardners multipla intelligenser. Jag har i ett tidigare inlägg nämnt hur jag använder Blooms i språkundervisning men nu försöker jag ge exempel hur jag använder den i kursen Pedagogiskt ledarskap.  De kommande veckorna kommer kursen att ägnas åt elevernas planering av den egna lektionen där de naturligtvis ska vara medvetna om alla dessa teorier.

Om man vill använda sig av Blooms taxonomy finns det många sätt att kunna nyttja det i sin planering. Du kommer säkert ihåg de olika stegen i taxonomin men undrar hur man kan använda de i sin planering. Det finns en nyare/modernare version av taxonomin och ibland vill pedagoger t.o.m. använder den upsidedown.

Men först ett litet komma-ihåg vem Benjamin Bloom och vad hans taxonomi innebär. Taxonomin är en uppsättning av tre hierarkiska modeller som används för att klassificera pedagogiska lärandemål i nivåer. De tre listorna täcker lärandemål i kognitiva, färdighet och sensoriska domäner (Knowledge-Based Goals, Skills-Based Goals, Affective goals). På den kognitiva domänen har det varit primär fokus för traditionell utbildning och används ofta för att strukturera lärandemål, bedömningar och aktiviteter. Som med de flesta teoretiska modeller, är de kontroversiella och har diskuterats som många andra teorier. Den som vi använder mest är den kognitiva modellen för att främja tänkandet. Även den finns i en modernare version från 2001 i vilken man bytte ut nomen mot verb vilket gör det enklare att omsätta i klassrummet.De olika nivåer översätts som nedan med korta förklaringar. 

Minnas
Kunna hämta relevant fakta och kunskap från minnet.
Förstå
Kunna förklara, sammanfatta och återberätta med egna ord.
Tillämpa
Kunna använda kunskap i nya sammanhang.
Analysera
Kunna undersöka och bryta ner fakta och information i delar genom att dra slutsatser.
Värdera
Kunna presentera och försvara sin åsikt genom att värdera och bedöma fakta.
Skapa
Kunna sätta samman delar eller idéer till en ny helhet.

Hur kan vi systematiskt använda taxonomin i undervisningen? Mål och syfte med processen kan sammanfattas med att lärandet sker mer systematiskt genom att man ökar komplexiteten i uppgiften. Dessutom stimuleras motivationen genom intressanta och utmanande uppgifter samt stödjer en individualiserad inlärning. Blooms taxonomi klassificerar från lägre till högre tänkandet. Genom att använda Blooms taxonomi och med hjälp aktivitetshjulet (se bilden längre ned) försöker jag få eleverna på en högre nivå i deras tänkande. Varje kategori blir som en följd av den andra.

Vi måste komma ihåg ett begrepp innan vi kan förstå det.
Vi måste förstå ett begrepp innan vi kan tillämpa det.
Vi måste kunna tillämpa ett begrepp innan vi analysera det.
Vi måste ha analyserat ett begrepp innan vi kan utvärdera det.
Vi måste ha kommit ihåg, förstått, tillämpat, analyserat och utvärderat ett begrepp innan vi kan skapa något nytt.


Första steget blir att bestämma vad eleverna ska lära sig eller med andra ord vad målet med uppgiften eller lektionen är. Frågor som jag måste ställa mig blir: Vad ska de göra? Hur vet jag att de har förstått det? Blir det någon produkt eller ett bedömningsunderlag i slutet? Titta på Blooms Wheel och bestäm lämplig nivå och verb som beskriver exakt vad eleverna ska göra. Hjulet innehåller sex nivåer för lärande eller olika kognitiva domäner i mitten. Aktionsverben ger förslag hur man kan jobba med de olika områden och längst ut kan man se hur man kan bedöma dessa.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-04-kl-15-21-14

Kursen Pedagogiskt ledarskap är en kurs där man kan följa de olika stegen eller domäner som finns i taxonomin. Hittills har eleverna kunnat minnas, förstå och applicera sina kunskaper kring teorier och begrepp i form av repetition (t.ex. Human bingo) små uppdrag och i presentationer kring ledarskap. I presentationen fick de även börjar analysera hur de olika ledartyper motsvarar teorier och begrepp. När jag möter mina elever i de kommande lektionerna hoppas jag naturligtvis att de kritiskt kan utveckla sina tankar och skapa något nytt i form av en egen lektion.

Avslutningsvis bidrar jag även med en kort planering av hur jag kan följa de olika stegen i undervisningen med hjälp av sagan Snövit.

Exempel – Sagor

Skapa – sätta samman

Baserad på kritisk granskning av fakta föreslå  åtgärd

Bedöm snövits beteende i en valfri scen.

Motivera ditt svar!

Värdera– göra en bedömning

med de nya kunskaperna kunna sätta ihop ett nytt förlopp eller produkt.

Fundera över vad som kunde ha hänt om Snövit hade hälsat på Pippi Långstrump

Analys -urskilja detaljer

Undersökning av ett komplext sammanhang och känna igen strukturer och beskriva dem.

Undersök sagan med följande fråga som utgångspunkt:

Vilka händelser skulle inte kunna hända i det verkliga livet?

Tillämpning –använda kunskap

Lösa problem inom ett nytt sammanhang med hjälp av nya kunskaper.

Skriv ner och beskriv:
Vilka föremål skulle Snövit använda om hon hade varit i ditt hus?

Förstå – förklara sammanhang

Beskriv, varför Snövit tog det förgiftade äpplet.

Minnas – återge fakta och information

Notera vad Snövit hittade i dvärgarnas hus.

 

Källor:

Bloom’s Taxonomy of Educational Objectives, 1956
https://ep.jhu.edu/blooms

Skolinspektionen:  Planering och genomförande av undervisning

PDF:er från Skolverket: Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan

Youtube 3.2 – How to Write Learning Objectives Using Bloom’s Taxonomy

http://www.ark.lu.se/uploads/media/Grund_foer_bedoemning_av_examinationer.pdf)

Scaffolding = GPS

I ett tidigare inlägg nämnde jag att på Symposiet 2015 på Nationella centrum för Svenska som andraspråk fick äran att möta Pauline Gibbons (Assoc. Professor University of New South Wales, Sydney, Australia). Hennes föreläsning om scaffolding var en av höjdpunkterna under hela symposiet. Mycket kändes igen men mycket var bra att bli påmind om.

Vad är scaffolding? Vad kan jag som lärare göra, vad kan vi tillsammans med eleven göra och vad kan eleven göra självständigt? Enligt Gibbons visar och demonstrerar läraren, tillsammans med eleven ger läraren så mycket support som är nödvändigt för att eleven skall kunna genomföra uppgiften. Eleven ska sedan självständigt kunna lösa uppgiften oberoende av läraren. Min fundering över hur mina elever kan förbättra sin läsförmåga ledde till Gibbons igen. Under föreläsningen jämförde hon scaffolding med en GPS som med hjälp av kort information visar vägen.

IMG_27251
GPS – visar vägen

GPS:n ger exakta anvisningar hur man ska åka för att nå sitt mål. Dels genom det talade ordet men även med hjälp av pilar och en karta men även landmärken som trafikljus, bensinmacken eller liknande. Scaffolding innebär med andra ord att jag leder mina elever på rätt väg så att de når målet. Att integrera språket i klassrummet med fokus på talat språk och litteratur blir som en bro för läskunnighet.

Mitt försök blir i de kommande lektionerna att ge eleverna en “GPS” för att kunna nå målet – nämligen att läsa och förstå en text.Jag har fått inspiration av Gibbons övningar och gjort en presentation. Jag får återkomma och berätta hur det gick i praktiken dvs i klassrummet.

mqdefault
Min scaffolding på Youtube

Så här ser min planering till Tyska 3 ut:

Aktiviteter före läsningen

Titel: Die fünfte Jahreszeit – Vad tror du texten kommer att handla om?

IllustrationTitta på bilden och gissa vad texten handlar om.
Aktiviteter under läsningen
Syfte med de är att ni blir skickliga läsare.

  • Skumma igenom texten för att få en uppfattning
  • Läsa texten högt
  • Närläsning – läs texten en gång till, noggrannare den här gången, och förvissa dig att du har förstått texten.
    • Stryk under sådant som du inte har förstått
    • Ta upp det parvis
    • Vilka strategier använder du?
      • språket/ord som omger det svåra ordet
      • vad kan du redan om ämnet?
      • vilka andra ord påminner om det svåra?
  • Strategier som hjälper dig:
    • Läs hela meningen och se om det gör att du förstår ordet
    • läs texten före och efter ordet. Ordet kanske dyker upp i andra sammanhang och du kan få flera ledtrådar.
    • tänk på vad för sorts ord det är?
      • är det ett substantiv, ett verb, ett adjektiv?
      • Sista utväg – titta i en ordlista men ta de andra strategier först.

Aktiviteter efter läsningen

  • Sant eller falsk? S 49 – Rätta de påståenden som är fel.
  • I en grupp med 3 eller 4:
    • Dela in texten i olika avsnitt och skriv en sammanfattning på max 15 ord.
    • skriv en rubrik till varje avsnitt
    • sammanfatta – återberätta texten för en kamrat. (högst en minut)

Vi hörs!

 

 

 

 

 

 

Fyra förmågor i moderna språk

 

Skriva, läsa, tala och höra tillhör de fyra grundförmågor som ska läras ut i moderna språk och med tanke på språkutvecklande arbetssätt är det värt att fundera lite mera över hur dessa förmågor utvecklas på bästa sätt.
Förmågan att kunna skriva längre texter på ett annat språk än modersmålet har genom den mobila världen blivit alltmer aktuell. Skrivandet som ses som den svåraste delen kan utvecklas en hel del och jag menar inte bara produktiv aktivitet genom att fylla i luckor i en text.

I mina tyskakurser kan jag ofta se detta fenomen; nämligen att elever har lärt sig en massa glosor i grundskolan men kan inte sätt det in något sammanhang. Det sätts bara in i lucktest och det är i nästan alla läroböcker som jag har använt under mina år som lärare.

Enligt min uppfattning handlar själva skrivandet inte om att kunna en massa ord. Glosförhör är naturligtvis inte att helt fel men det ska inte vara själva syftet med att lära sig språk utan endast för att kontrollera ordkunskapen. Det kräver en del av läraren att skapa sina egna språkutvecklande skrivuppgifter och man skulle vilja önska att det blir mera vanligt att elever skriver mera.

Därför låter det väl rimligt att skrivandet i moderna språk explicit utvecklas redan från början.Dilemmat som vi lärare i Moderna språk ofta påträffar är att det inte finns tillräckligt med material för att kunna utveckla skrivförmågan. I läroböcker förekommer sällan uppgifter till processorienterat skrivande.  Därför anser jag det för viktig att redan på nivå A1 skriva små texter. Teman finns det ganska många från att kunna beskriva sin familj till att beskriva sin dag.
Sällan är texterna som eleverna påträffar autentiska och det är svårt att genomföra en ny skrivuppgift med denna utgångspunkt. Vore det inte mer motiverande och roligare att genomföra en skrivuppgift som eleven kan identifiera sig med? Detta innebär naturligtvis inte att man automatiskt får felfria texter och detta gäller speciellt på nybörjarnivå, men man blir förvånad över elevernas kreativitet och fantasi. Viktigast är att det testas och experimenteras med det nya språket.

För att spinna vidare på ordinlärning och dess för-och nackdelar kommer jag att tänka på Benjamin Blooms taxonomi.
Benjamin Bloom som var pedagogisk psykolog vid universitetet i Chicago, konstruerade på 40-talet sin taxonomi (klassificeringssystem) för att kunna kategorisera olika nivåer av abstraktion i lärandet. Detta för att hjälpa elever att utveckla sina förmågor att skaffa, behandla och utvärdera information.Blooms inlärningsteori anser jag lämpar sig även väldigt bra inom språkundervisningen. Elevernas utveckling genom dessa olika nivåer kommer att synas på olika sätt.

Källa: Google

Enligt Bloom delar man in lärandet i olika nivåer.

På illustrationerna återfinns högar av förslag för att utforma undervisningen; nästan alla typer av arbete och övningar finns här, inte bara för undervisning i främmande språk.

Nivå 1- att komma ihåg:
innebär att ha inhämtat ordkunskap. Tyngdpunkten ligger på ihågkommande. På den nivån läser eleven och kommer ihåg glosor. I Google Dokument (https://docs.google.com)  finns det möjlighet för omfattande online-verksamhet, produktivitet, och samarbetstillämpningar. Delade dokument tillåter grupper att samarbeta kring innehåll och skapa gemensamma ordlistor mm.


Nivå 2 –  att förstå:
innebär att ha uppfattat meningen med eller innebörden av faktakunskapen. eleven lär sig nya glosor eller grammatik. Eleverna kan forska ämnen på egen hand som städer i landet eller kända personer. Man blir expert på sitt område.

Nivå 3 – tillämpa eller använda:
innebär att kunna använda den inhämtade kunskapen i olika, mer eller mindre komplexa sammanhang. Eleven kan återberätta en text och använda nya ord. Vi kan uppmuntra eleverna att tillämpa vad de lär sig med hjälp av olika verktyg som Skype (www.Skype.com). Picasa (http://picasa.google.com/ ) är ett verktyg för att organisera, redigera och dela foton. Vi kan be eleverna att använda detta verktyg för att organisera bilder för att konstruera en berättelse.

Nivå 4  – analysera:
innebär att förstå idéerna bakom kunskapen, samt inse värde och följder vid tillämpning. Mindmaps är diagram som visar ord, idéer, uppgifter eller andra objekt arrangerade runt  ord eller idé. Google dokument och andra ordbehandlare kan användas för att skapa texter, diagram, essäer osv.

Nivå 5 – syntes
innefattar förmågan att kombinera delkunskaper till nya mönster eller strukturer.  Med andra ord kunna skriva en egen text med hjälp av de inhämtade kunskaperna. Eleverna kan använda verktyg som SurveyMonkey (http://surveymonkey.com) för att konstruera och leverera enkäter och utvärdera resultaten. Något så enkelt som att lära sig att skapa en att-göra-lista (http://www.toodledo.com/ ) kan  hjälpa elever.

I nivå 6 – värdera
ligger en integrering av alla nivåerna med förmåga till personligt ställningstagande och självständig värdering av materialet.Kontrollera, hypoteser, kritik, experimentera, att döma, att testa, upptäcka, övervaka. Prezi (http://prezi.com/) har blivit ett allt populärare alternativ till PowerPoint för skapa interaktiva presentationer. Fotobabble är ett bra verktyg för språkutvecklande arbetessätt. Skapar “talande” fotos och presentationer.www.fotobabble.com.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att  det finns fördelar med att elever vet vad som förväntas av dem och vad de kommer att ha lärt sig. Det är också klart att med stigande kognitiva processnivåer kan djupare kunskap uppnås.
Källor:

Blooms taxonomie för lärandemål
Bloomin Apps

Från skrift till tal och från tal till skrift

Forskarna rekommenderar att litteracitetskompetens och -strategi lärs ut genom undervisning och inte genom isolerade övningar (Gibbons, 2009).

Efter att ha haft förmånen att få lyssna på Pauline Gibbons på Nationell Centrum för svenska som andraspråk/SU kom min entusiasm tillbaka att jobba med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag har i flera år använt  mig av språkutvecklande aktiviteter och anser att det är ett mycket användbart verktyg inte bara inom SVA. Mina försök att anpassa det till Moderna språk fungerade bra även om man får utgå från ett något annat perspektiv.

bild 2

När jag undervisar tyska har jag upptäckt att det även här är viktigt att se språk i en social kontext. Eleven måste se språket i något sammanhang och inte i lösryckta övningar.

Texter i läroböcker – i alla fall inom moderna språk – tar lyckligtvis ofta upp teman som ungdomar är intresserade av. Här hittar jag som lärare en direkt öppning så att eleven blir intresserade.

Veckans lektion hade jag lagt upp som så att alla i gruppen ska bli engagerade och delaktiga. Därför planerade jag uppgifter som kräver interaktion så att eleverna talar med varandra och i gruppen. Min planering för läsning innehåller aktiviteter före, under och efter läsningen.

Innan vi började med själva textläsningen var det viktigt att förbereda eleverna inför eventuella språkliga svårigheter men samtidigt att aktivera deras förkunskaper. Målet var att de skulle få en uppfattning om vad texten handlar om. Vi gjorde en tankekarta med ord de direkt kunde se genom att läsa titeln och titta på bilderna. Titeln var en ledtråd.

Under högläsningen (med hjälp av ljudfilen) stoppade vi efter varje avsnitt och diskuterade vad de hade förstått av det lästa. Så jobbade vi genom hela texten. På grund av att det var en berättande text gick det väldigt bra att återberätta den. Tal i klassrummet är enligt Gibbons (Stärk språket – stärk lärandet, 2002) viktigt för att skapa sammanhang för språkinlärning.  

Vi skapade även en ordbank där de kunde fylla i alla ord de anser vara viktigt och bra att kunna. Vissa skrev tom fraser i en ny kolumn. (Här fungerar ett delat dokument mycket bra för dels kollabarativt lärande)Skärmklipp 2015-10-12 09.05.38

Men vad händer sedan? Från tal till skrift innebär i denna uppgift att genom att ha läst texten; sammanfattat den muntligt återstår bara att gå från tal till skrift.

I pararbete sammanfattar eleverna texten med egna ord (och från ordbanken) i olika avsnitt. Nu ska de även reflektera över vad de anser som viktig i texten och skriva även här viktiga ord för att tex kunna skriva en avancerad text med t.ex konjunktioner för att kunna ha en varierad meningsbyggnad.

Skärmklipp 2015-10-12 09.37.46

Nästa steg blir att kunna skriva en egen text enligt cirkelmodellen som beskrivs i Gibbons (2002). Mer om detta nästa gång.

Källor:
Stärk språket, stärk lärandet (P. Gibbons, 2002)
Lyft språket, lyft tänkandet  (P. Gibbons, 2009)

Tidigare projekt i Tyska som utgångspunkt för nya idéer!

Förra året började vi ett projekt med grammatik i tyska 3. Eleverna fick lära sig grammatik som de själva tyckte att de skulle behöva lära sig mera om.

Resultatet av detta ser ni på följande blogg.Skärmklipp 2015-10-11 15.18.04

Efter att ha fått möjligheten att gå på Symposium 2015 som Nationella Centrum (NC) för svenska som andraspråk anordnade kom jag hem med massor med inspiration och nya idéer.

Min ambition är nu att dela med mig det som jag har lärt mig under mina studier inom Svenska som andraspråk. Jag har mycket nytta av det även i tyska och har under tidigare år jobbat med genrepedagogiken och cirkelmodellen.

Med andra ord kommer jag att återuppta min passion för språk och språkutveckling i form av denna blogg.