Fyra förmågor i moderna språk

 

Skriva, läsa, tala och höra tillhör de fyra grundförmågor som ska läras ut i moderna språk och med tanke på språkutvecklande arbetssätt är det värt att fundera lite mera över hur dessa förmågor utvecklas på bästa sätt.
Förmågan att kunna skriva längre texter på ett annat språk än modersmålet har genom den mobila världen blivit alltmer aktuell. Skrivandet som ses som den svåraste delen kan utvecklas en hel del och jag menar inte bara produktiv aktivitet genom att fylla i luckor i en text.

I mina tyskakurser kan jag ofta se detta fenomen; nämligen att elever har lärt sig en massa glosor i grundskolan men kan inte sätt det in något sammanhang. Det sätts bara in i lucktest och det är i nästan alla läroböcker som jag har använt under mina år som lärare.

Enligt min uppfattning handlar själva skrivandet inte om att kunna en massa ord. Glosförhör är naturligtvis inte att helt fel men det ska inte vara själva syftet med att lära sig språk utan endast för att kontrollera ordkunskapen. Det kräver en del av läraren att skapa sina egna språkutvecklande skrivuppgifter och man skulle vilja önska att det blir mera vanligt att elever skriver mera.

Därför låter det väl rimligt att skrivandet i moderna språk explicit utvecklas redan från början.Dilemmat som vi lärare i Moderna språk ofta påträffar är att det inte finns tillräckligt med material för att kunna utveckla skrivförmågan. I läroböcker förekommer sällan uppgifter till processorienterat skrivande.  Därför anser jag det för viktig att redan på nivå A1 skriva små texter. Teman finns det ganska många från att kunna beskriva sin familj till att beskriva sin dag.
Sällan är texterna som eleverna påträffar autentiska och det är svårt att genomföra en ny skrivuppgift med denna utgångspunkt. Vore det inte mer motiverande och roligare att genomföra en skrivuppgift som eleven kan identifiera sig med? Detta innebär naturligtvis inte att man automatiskt får felfria texter och detta gäller speciellt på nybörjarnivå, men man blir förvånad över elevernas kreativitet och fantasi. Viktigast är att det testas och experimenteras med det nya språket.

För att spinna vidare på ordinlärning och dess för-och nackdelar kommer jag att tänka på Benjamin Blooms taxonomi.
Benjamin Bloom som var pedagogisk psykolog vid universitetet i Chicago, konstruerade på 40-talet sin taxonomi (klassificeringssystem) för att kunna kategorisera olika nivåer av abstraktion i lärandet. Detta för att hjälpa elever att utveckla sina förmågor att skaffa, behandla och utvärdera information.Blooms inlärningsteori anser jag lämpar sig även väldigt bra inom språkundervisningen. Elevernas utveckling genom dessa olika nivåer kommer att synas på olika sätt.

Källa: Google

Enligt Bloom delar man in lärandet i olika nivåer.

På illustrationerna återfinns högar av förslag för att utforma undervisningen; nästan alla typer av arbete och övningar finns här, inte bara för undervisning i främmande språk.

Nivå 1- att komma ihåg:
innebär att ha inhämtat ordkunskap. Tyngdpunkten ligger på ihågkommande. På den nivån läser eleven och kommer ihåg glosor. I Google Dokument (https://docs.google.com)  finns det möjlighet för omfattande online-verksamhet, produktivitet, och samarbetstillämpningar. Delade dokument tillåter grupper att samarbeta kring innehåll och skapa gemensamma ordlistor mm.


Nivå 2 –  att förstå:
innebär att ha uppfattat meningen med eller innebörden av faktakunskapen. eleven lär sig nya glosor eller grammatik. Eleverna kan forska ämnen på egen hand som städer i landet eller kända personer. Man blir expert på sitt område.

Nivå 3 – tillämpa eller använda:
innebär att kunna använda den inhämtade kunskapen i olika, mer eller mindre komplexa sammanhang. Eleven kan återberätta en text och använda nya ord. Vi kan uppmuntra eleverna att tillämpa vad de lär sig med hjälp av olika verktyg som Skype (www.Skype.com). Picasa (http://picasa.google.com/ ) är ett verktyg för att organisera, redigera och dela foton. Vi kan be eleverna att använda detta verktyg för att organisera bilder för att konstruera en berättelse.

Nivå 4  – analysera:
innebär att förstå idéerna bakom kunskapen, samt inse värde och följder vid tillämpning. Mindmaps är diagram som visar ord, idéer, uppgifter eller andra objekt arrangerade runt  ord eller idé. Google dokument och andra ordbehandlare kan användas för att skapa texter, diagram, essäer osv.

Nivå 5 – syntes
innefattar förmågan att kombinera delkunskaper till nya mönster eller strukturer.  Med andra ord kunna skriva en egen text med hjälp av de inhämtade kunskaperna. Eleverna kan använda verktyg som SurveyMonkey (http://surveymonkey.com) för att konstruera och leverera enkäter och utvärdera resultaten. Något så enkelt som att lära sig att skapa en att-göra-lista (http://www.toodledo.com/ ) kan  hjälpa elever.

I nivå 6 – värdera
ligger en integrering av alla nivåerna med förmåga till personligt ställningstagande och självständig värdering av materialet.Kontrollera, hypoteser, kritik, experimentera, att döma, att testa, upptäcka, övervaka. Prezi (http://prezi.com/) har blivit ett allt populärare alternativ till PowerPoint för skapa interaktiva presentationer. Fotobabble är ett bra verktyg för språkutvecklande arbetessätt. Skapar “talande” fotos och presentationer.www.fotobabble.com.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att  det finns fördelar med att elever vet vad som förväntas av dem och vad de kommer att ha lärt sig. Det är också klart att med stigande kognitiva processnivåer kan djupare kunskap uppnås.
Källor:

Blooms taxonomie för lärandemål
Bloomin Apps

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s