Från skrift till tal och från tal till skrift

Forskarna rekommenderar att litteracitetskompetens och -strategi lärs ut genom undervisning och inte genom isolerade övningar (Gibbons, 2009).

Efter att ha haft förmånen att få lyssna på Pauline Gibbons på Nationell Centrum för svenska som andraspråk/SU kom min entusiasm tillbaka att jobba med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag har i flera år använt  mig av språkutvecklande aktiviteter och anser att det är ett mycket användbart verktyg inte bara inom SVA. Mina försök att anpassa det till Moderna språk fungerade bra även om man får utgå från ett något annat perspektiv.

bild 2

När jag undervisar tyska har jag upptäckt att det även här är viktigt att se språk i en social kontext. Eleven måste se språket i något sammanhang och inte i lösryckta övningar.

Texter i läroböcker – i alla fall inom moderna språk – tar lyckligtvis ofta upp teman som ungdomar är intresserade av. Här hittar jag som lärare en direkt öppning så att eleven blir intresserade.

Veckans lektion hade jag lagt upp som så att alla i gruppen ska bli engagerade och delaktiga. Därför planerade jag uppgifter som kräver interaktion så att eleverna talar med varandra och i gruppen. Min planering för läsning innehåller aktiviteter före, under och efter läsningen.

Innan vi började med själva textläsningen var det viktigt att förbereda eleverna inför eventuella språkliga svårigheter men samtidigt att aktivera deras förkunskaper. Målet var att de skulle få en uppfattning om vad texten handlar om. Vi gjorde en tankekarta med ord de direkt kunde se genom att läsa titeln och titta på bilderna. Titeln var en ledtråd.

Under högläsningen (med hjälp av ljudfilen) stoppade vi efter varje avsnitt och diskuterade vad de hade förstått av det lästa. Så jobbade vi genom hela texten. På grund av att det var en berättande text gick det väldigt bra att återberätta den. Tal i klassrummet är enligt Gibbons (Stärk språket – stärk lärandet, 2002) viktigt för att skapa sammanhang för språkinlärning.  

Vi skapade även en ordbank där de kunde fylla i alla ord de anser vara viktigt och bra att kunna. Vissa skrev tom fraser i en ny kolumn. (Här fungerar ett delat dokument mycket bra för dels kollabarativt lärande)Skärmklipp 2015-10-12 09.05.38

Men vad händer sedan? Från tal till skrift innebär i denna uppgift att genom att ha läst texten; sammanfattat den muntligt återstår bara att gå från tal till skrift.

I pararbete sammanfattar eleverna texten med egna ord (och från ordbanken) i olika avsnitt. Nu ska de även reflektera över vad de anser som viktig i texten och skriva även här viktiga ord för att tex kunna skriva en avancerad text med t.ex konjunktioner för att kunna ha en varierad meningsbyggnad.

Skärmklipp 2015-10-12 09.37.46

Nästa steg blir att kunna skriva en egen text enligt cirkelmodellen som beskrivs i Gibbons (2002). Mer om detta nästa gång.

Källor:
Stärk språket, stärk lärandet (P. Gibbons, 2002)
Lyft språket, lyft tänkandet  (P. Gibbons, 2009)

Annonser

Tidigare projekt i Tyska som utgångspunkt för nya idéer!

Förra året började vi ett projekt med grammatik i tyska 3. Eleverna fick lära sig grammatik som de själva tyckte att de skulle behöva lära sig mera om.

Resultatet av detta ser ni på följande blogg.Skärmklipp 2015-10-11 15.18.04

Efter att ha fått möjligheten att gå på Symposium 2015 som Nationella Centrum (NC) för svenska som andraspråk anordnade kom jag hem med massor med inspiration och nya idéer.

Min ambition är nu att dela med mig det som jag har lärt mig under mina studier inom Svenska som andraspråk. Jag har mycket nytta av det även i tyska och har under tidigare år jobbat med genrepedagogiken och cirkelmodellen.

Med andra ord kommer jag att återuppta min passion för språk och språkutveckling i form av denna blogg.