Planering och genomförande av undervisningen

Äntligen höstlov och en stund att kunna andas ut – lite grann i alla fall.  Så känner väl även mina kollegor, men samtidigt som vi är lediga utnyttjar jag tiden att samla tankarna kring min undervisning dvs planeringen och genomförande av undervisningen.

“Läslovets” (höstlovets) lektyr som vi fick av skolledningen hette i mitt fall Skolinspektionens och Skolverkets allmänna råd om “Bedömning och betygsättning i gymnasieskolan”, “Framgång i undervisningen”  samt “Planering och genomförande av undervisningen”.  Vår läsning inom pedagogiskt utveckling var att läsa och reflektera kring hur vi behöver arbeta vidare med för att utveckla verksamheten och hur jag vill göra det på kort/lång sikt. Mycket i lektyren kändes välbekant men samtidigt bra att repetera och uppdatera med nya forskningsresultat.

Skolinspektionen skriver bl.a. i “Framgångsrik undervisning” hur framgångsrika lärare kan påverka elevernas resultat i positiv riktning när de besitter en kombination av flera kompetenser och förmågor.  Med en röd tråd och ett sammanhang i undervisningen visar eleven vilka mål man arbetar emot och vilka ansträngningar som behövs för att nå dessa mål. (Skolinspektionen . S. 7)

Enligt skolförordningen ska eleverna genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. (Planering och genomförande av undervisningen, s 11, Skolverket 2011)

Fortsättningsvis kan jag läsa att lärare bör välja arbetssätt för att följa och stödja eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen (Skolverket S. 12).

Samtidigt som jag läste “min läxa” började jag planera mina kommande lektioner i kursen “Pedagogiskt ledarskap” som elever i samhällsprogrammet/ Beteendevetenskap läser.  Det finns faktiskt en direkt koppling (eller som Skolverket skriver; en röd tråd och ett sammanhang i undervisningen) till mina egna lektioner i Pedagogiskt ledarskap; nämligen hur jag reflekterar och hur jag på kort/lång sikt kommer att utveckla min egen undervisning. Samtidigt är det precis detta som mina elever ska använda sig av när de börjar planera sin första egna lektion. Under de senaste veckorna har de lärt sig en rad olika teorier och begrepp kring ledarskap bl. a. om Blooms taxonomi och Gardners multipla intelligenser. Jag har i ett tidigare inlägg nämnt hur jag använder Blooms i språkundervisning men nu försöker jag ge exempel hur jag använder den i kursen Pedagogiskt ledarskap.  De kommande veckorna kommer kursen att ägnas åt elevernas planering av den egna lektionen där de naturligtvis ska vara medvetna om alla dessa teorier.

Om man vill använda sig av Blooms taxonomy finns det många sätt att kunna nyttja det i sin planering. Du kommer säkert ihåg de olika stegen i taxonomin men undrar hur man kan använda de i sin planering. Det finns en nyare/modernare version av taxonomin och ibland vill pedagoger t.o.m. använder den upsidedown.

Men först ett litet komma-ihåg vem Benjamin Bloom och vad hans taxonomi innebär. Taxonomin är en uppsättning av tre hierarkiska modeller som används för att klassificera pedagogiska lärandemål i nivåer. De tre listorna täcker lärandemål i kognitiva, färdighet och sensoriska domäner (Knowledge-Based Goals, Skills-Based Goals, Affective goals). På den kognitiva domänen har det varit primär fokus för traditionell utbildning och används ofta för att strukturera lärandemål, bedömningar och aktiviteter. Som med de flesta teoretiska modeller, är de kontroversiella och har diskuterats som många andra teorier. Den som vi använder mest är den kognitiva modellen för att främja tänkandet. Även den finns i en modernare version från 2001 i vilken man bytte ut nomen mot verb vilket gör det enklare att omsätta i klassrummet.De olika nivåer översätts som nedan med korta förklaringar. 

Minnas
Kunna hämta relevant fakta och kunskap från minnet.
Förstå
Kunna förklara, sammanfatta och återberätta med egna ord.
Tillämpa
Kunna använda kunskap i nya sammanhang.
Analysera
Kunna undersöka och bryta ner fakta och information i delar genom att dra slutsatser.
Värdera
Kunna presentera och försvara sin åsikt genom att värdera och bedöma fakta.
Skapa
Kunna sätta samman delar eller idéer till en ny helhet.

Hur kan vi systematiskt använda taxonomin i undervisningen? Mål och syfte med processen kan sammanfattas med att lärandet sker mer systematiskt genom att man ökar komplexiteten i uppgiften. Dessutom stimuleras motivationen genom intressanta och utmanande uppgifter samt stödjer en individualiserad inlärning. Blooms taxonomi klassificerar från lägre till högre tänkandet. Genom att använda Blooms taxonomi och med hjälp aktivitetshjulet (se bilden längre ned) försöker jag få eleverna på en högre nivå i deras tänkande. Varje kategori blir som en följd av den andra.

Vi måste komma ihåg ett begrepp innan vi kan förstå det.
Vi måste förstå ett begrepp innan vi kan tillämpa det.
Vi måste kunna tillämpa ett begrepp innan vi analysera det.
Vi måste ha analyserat ett begrepp innan vi kan utvärdera det.
Vi måste ha kommit ihåg, förstått, tillämpat, analyserat och utvärderat ett begrepp innan vi kan skapa något nytt.


Första steget blir att bestämma vad eleverna ska lära sig eller med andra ord vad målet med uppgiften eller lektionen är. Frågor som jag måste ställa mig blir: Vad ska de göra? Hur vet jag att de har förstått det? Blir det någon produkt eller ett bedömningsunderlag i slutet? Titta på Blooms Wheel och bestäm lämplig nivå och verb som beskriver exakt vad eleverna ska göra. Hjulet innehåller sex nivåer för lärande eller olika kognitiva domäner i mitten. Aktionsverben ger förslag hur man kan jobba med de olika områden och längst ut kan man se hur man kan bedöma dessa.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-04-kl-15-21-14

Kursen Pedagogiskt ledarskap är en kurs där man kan följa de olika stegen eller domäner som finns i taxonomin. Hittills har eleverna kunnat minnas, förstå och applicera sina kunskaper kring teorier och begrepp i form av repetition (t.ex. Human bingo) små uppdrag och i presentationer kring ledarskap. I presentationen fick de även börjar analysera hur de olika ledartyper motsvarar teorier och begrepp. När jag möter mina elever i de kommande lektionerna hoppas jag naturligtvis att de kritiskt kan utveckla sina tankar och skapa något nytt i form av en egen lektion.

Avslutningsvis bidrar jag även med en kort planering av hur jag kan följa de olika stegen i undervisningen med hjälp av sagan Snövit.

Exempel – Sagor

Skapa – sätta samman

Baserad på kritisk granskning av fakta föreslå  åtgärd

Bedöm snövits beteende i en valfri scen.

Motivera ditt svar!

Värdera– göra en bedömning

med de nya kunskaperna kunna sätta ihop ett nytt förlopp eller produkt.

Fundera över vad som kunde ha hänt om Snövit hade hälsat på Pippi Långstrump

Analys -urskilja detaljer

Undersökning av ett komplext sammanhang och känna igen strukturer och beskriva dem.

Undersök sagan med följande fråga som utgångspunkt:

Vilka händelser skulle inte kunna hända i det verkliga livet?

Tillämpning –använda kunskap

Lösa problem inom ett nytt sammanhang med hjälp av nya kunskaper.

Skriv ner och beskriv:
Vilka föremål skulle Snövit använda om hon hade varit i ditt hus?

Förstå – förklara sammanhang

Beskriv, varför Snövit tog det förgiftade äpplet.

Minnas – återge fakta och information

Notera vad Snövit hittade i dvärgarnas hus.

 

Källor:

Bloom’s Taxonomy of Educational Objectives, 1956
https://ep.jhu.edu/blooms

Skolinspektionen:  Planering och genomförande av undervisning

PDF:er från Skolverket: Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan

Youtube 3.2 – How to Write Learning Objectives Using Bloom’s Taxonomy

http://www.ark.lu.se/uploads/media/Grund_foer_bedoemning_av_examinationer.pdf)

Annonser